Träning av rullmarkering i sök

Den praktiska inlärningen

I inlärning av söket, låter vi figuranten belöna hunden med en gång då den hittat figuranten. Detta för att förebygga att hunden tar rullen lång ifrån figuranten. Som ytterligare positiv följd spar vi tid och kraft hos hunden till träning och vi kan jobba mer effektivt med andra detaljer i söket. Det är inte så stor vits med att träna på det hunden kan, och därför behöver de inte markera varje gång.

Hunden ska på kommando springa ut till figurant, ta rullen, återvända till föraren, sätta sig i position och hålla fast rullen till föraren säger ”tack”. Föraren ska därefter koppla hunden och på kommando skall hunden raskt och effektivt påvisa figuranten.

Hunden ska kunna utföra hela denna beteendekedja utan t e x extra inkallningssignal, ”håll fast” kommando eller beröm från föraren. Den enda förstärkningen skall vara leken med figuranten efter påviset. Hundens ska kunna markera liggande, sittande, stående, gående och dolda figuranter ev. (gjenstander – översättning?) mm

Förutsättningar

1 Hunden apporterar säkert (Använd gärna bedömningen i lydnadstävlingen som mall. Inte vara nöjd med ett sämre resultat än betyg 8).

1 Hunden tycks tycka att få leka med figurant är himmelriket på jorden. (Anpassa intensiteten i leken till hunden – men den bör vara hög).

Träning 1 – Påvisen

Ha hunden sittande vid sidan och håll den i halsbandet. Fig. visat hunden belöningen (godbit, boll, kong el. dyl.) och går ca. 50 m ut och sätter sig på huk eller lägger sig ned på backen (om hunden är väldigt ivrig kan figuranten redan sitta uta på 50 m när hunden tas fram). Si kommandot, ”Visa” el. dyl. samtidigt som du släpper hunden. Det är önskvärt att hunden nästan sliter sig loss och springer till figuranten. Figuranten leker med hunden när den kommer ut. Anpassa intensiteten i leken till hunden. Lek länge och väl några gånger (inte så länge att hunden tappar intresset) – andra gånger bara en kort och häftig ”förnöjelse”.

Det är viktigt att hundföraren lär sig hur hunden vill ”ha figuranterna serverade”. Vilken lek/godbitar gillar hunden bäst, hur ska figuranten uppföra sig, röstläge, kroppsspråk, våldsam lek eller lugnt mys? Det är hundförarens jobb att instruera nya figuranter så hunden får det den vill ha.

När hunden springer raskt ut kan du gå vidare med att hunden ska sitta vid sidan och vänta på kommandot ”Visa”. Repetera detta några gånger till hunden reagerar snabbt på kommandot. Det är viktigt att detta ”sitter” för ordet ”Visa” skall senare användas till att förstärka att hunden håller fast lösrullen.

Träning 2 – Hålla fast lösrullen – påvis

Figuranten visar hunden belöningen och får ut ca. 5 m och sätter sig ned. Hunden ska sitta lugnt vid sidan. Håll lösrullen framför munnen på hunden och var tålmodig. När hunden tar lösrullen säger du ”Visa” och låter hunden springa ut till figuranten. Om hunden spottar ut lösrullen på vägen ut eller håller fast helt fram till figuranten spelar ingen roll. Huvudsaken är att du säger det magiska ”Visa” – ordet medans hunden håller i lösrullen. Om det behövs kan figuranten bli lite aktiv i samband med att du säger ”Visa”. Från den tidigare apporteringsträningen är hunden van vid att belöningen kommer från dig när den har något i munnen. Nu ska vi lära hunden att belöningen för att hålla lösrullen är att få lov att visa/ta sig ut till figuranten.

Vissa hundar är så fokuserade på figuranten att de inte vill ta lösrullen med en gång. De bara sitter och ser på fig. eller prövar att tjuvstarta utan att ta lösrullen först. Det kan vara en fördel att ha hunden kopplad de första gångerna så du kan stanna den försiktigt. Var bara tålmodig. Detta är en situation den känner igen från apporteringsträningen och tillslut vill den som tegel ta lösrullen. När du har repeterat detta några gånger kommer hunden att bli ivrigare, allteftersom, i att ta lösrullen eftersom den förstår att det är det enda sättet att få lov till att påvisa figuranten.

Eftersom kan du låta hunden sitta och hålla fast lösrullen i några sekunder innan du säger ”Visa”. När detta fungerar kan du låta hunden ta lösrullen i munnen och ta några steg framåt för att göra halt innan du säger ”Visa”. Detta förutsätter att du har lite grundlydnad. Om hunden släpper lösrullen för tidigt och försöker springa ut till fig. håller du bara tillbaka den. Öka svårighetsgraden stegvis så hunden har en god chans till att lyckas. Det viktigaste i denna fasen är att hunden hela tiden skall jobba för figuranten. Den ska förstå att hålla lösrullen är den ända vägen till att dig till att säga ”Visa”.

Träning 3 – Ta lösrulle hos figurant – återvända till föraren – hålla fast - påvisa

Figuranten håller hunden i halsbandet medan föraren går ett en bit bort. Fig. håller lösrullen framför munnen på hunden och släpper hunden samtidigt som den tar lösrullen. Hunden springer in till föraren. Samtidigt som den sätter sig vid sidan med lösrullen i munnen säger föraren ”Visa” och figuranten blir om nödvändigt aktiv så hunden förstår att den får lov till att springa ut på påvis. Föraren ska inte berömma hunden när den kommer in med lösrullen. Undvik också att kommendera ”Sidan”, ”Håll fast” el. dyl. Detta ska hunden kunna sedan tidigare. Belöningen för att komma in med lösrullen ska vara att få lov till att springa ut och leka med figuranten – ingenting annat!

När du har repeterat detta några gånger kan hunden få plocka upp lösrullen från marken ute hos figuranten i stället för att få den från handen hos figuranten. Om hunden springer in till föraren utan lösrullen eller gör fel på andra sätt, är det bara att avbryta övningen och ta ett halv minut paus innan ni provar igen. Om hunden gör fel gång på gång är det troligt att du avancerat för fort. Om det dyker upp problem som tex dålig apporteringsträning, - inkallning, bör detta ordnas/tränas innan du fortsätter med markeringsträningen.

Träning 4 – Springa ut – ta lösrullen hos fig. – återvända till föraren – hålla fast - påvisa

När träning 3 fungerar är det tid för att prova hela övningen. Fig. visar hunden belöningen och går 50 m ut och sätter sig. Hunden sänds ut med kommando ”Sök” el. dyl. När hunden kommer ut till figuranten ligger lösrullen på marken framför fig. Hunden tar lösrullen och återvänder till föraren. I det samma hunden sätter sig vid sidan med rullen säger föraren ”Visa” och hunden få springa ut till figuranten å få belöningen sin.

Det är viktigt att fig. inte försöker påverka hunden genom att vifta med lösrullen. Det är godbiten eller tennisbollen som är slut målet – inte att ta lösrullen. Det kan inledningsvis leda till att hunden prövar att leta efter godis hos figuranten i stället för att ta rullen , men det går över. Ge figuranten instruktionen att vara passiv om hunden provar detta, hunden kommer då  snabbt förstå att den måste springa tillbaka med rullen före det blir något godis. Ev. kan figuranten låta bli att visa hunden belöningen innan han går ut.

Träning 5 – Variera ställningen hos figuranten

Träna på både liggande, sittande, stående, gående och dold figurant. Flera figuranter tillsammans, figuranter gömda i träd mm – använd fantasin.

Träning 6 – träna 4-5  med fastrulle

När hunden markerar säkert i flera situationer med lösrulle är det på tiden att börja med fastrulle. Om hunden är van vid att ta rullen självständigt från marken framför figuranten brukar detta gå mer eller mindre av sig självt. Var noga med att hunden ska hålla fast rullen helt till du säger ”Visa”. Hunden kan med fördel springa ut på påvis med rullen i munnen och spotta ut den när den får belöning hos figuranten. Om den inte släpper den själv, kan fig. ta ut den innan han börjar leka med hunden. Å säga ”Visa” utan att ta ut rullen är bara något vi gör i början för att försäkra sig om att hunden inte blir belönad (får lov att påvisa) för att den släppt rullen. När hunden håller fast helt säkert kan vi säga ”Loss/tack” och ”Visa”. Det viktiga är att det är Du som styr när hunden skall släppa rullen – inte hunden.

Träning 7 – Lösrulle ihop med söket i skogen

Parallellt med markeringsträningen har du tränat mycket på söket i skogen. Figuranten har då belönat hunden samtidigt som han blivit hittad. Hunden ska nu kunna sökarbeta bra 3-400 meter (gärna längre). Det är då tid för att sätta in markeringen i söket. Det kan vara bra och starta med lösrulle. Den första fången kan det gå lite tid för hunden att förstå att den ska ta lösrullen. Den är ju tidigare van vid att figuranten börjar att leka/belöna med en gång. De flesta hundarna känner emellertid igen lösrullen och vet vad den ska göra med den när den ser den: ta rullen – in till matte/husse – så ut och leka! Har du gjort grundligt arbete med markeringsträningen sitter detta på två försök.

Träning 8 – Fastrulle ihop med söket i skogen

Då är det bara att träna detsamma med fastrullen och så har du plötsligt en färdig sökövning. Forsätt att vara noga med att inte berömma hunden när den kommer in med rullen. Belöningen för markeringen ska fortsättningsvis också vara att få lov att påvisa. Belöna hunden gärna i stället när den kommer in från blindslag utan rulle/markering. Då belönar du att den kommer när du ropar och att den inte har tagit markeringen/rullen (det är lika viktigt att inte ta rullen när den inte har funnit figurant som at ta rullen när den har hittat en figurant). Även om markeringarna tillsynes fungerar bra så bör du fortsätta ”överträna” markeringsdelen på öppen plats. Det kan aldrig bli för säkert. Kör gärna några repetitioner efter en lång cykeltur eller andra gånger hunden är ordentligt sliten/trött. Det är först mot slutet av en krävande sökomgång som du ser hur bra markeringarna egentligen fungerar.

Artikeln är förtattat av Canis, av Cecilia Koste och Morten Egdvedt, och finns på www.canis.com

(Översatt till svenska av Angela Lund, det är möjligt att artikeln nu finns med i boken "Sök i teori och praktik" skriven av Cecilia Koste och Morten Egdvedt)