Träningsläger

Av Maria Hagström

Många jag träffat, speciellt bruksförare, tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består av lydnad kan det vara svårt att göra riktigt bra resultat om inte lydnaden fungerar så bra. Men vad beror det då på att så många tycker lydnad är tråkigt? Jag tror att många börjar i fel ände och därmed aldrig lyckas med att fånga hundens fulla intresse. Träningen blir lite tjatig och tråkig ur hundens synvinkel och det är lätt att hamna i en ond cirkel. Tycker hunden lydnaden är tråkig så är det svårt för föraren att tycka så mycket annat. För att just träningen ska bli kul för både förare och hund så gäller det att skaffa sig ett bra träningsläge. Där hunden är intresserad, fokuserad och helt och hållet inne på att arbeta med sin förare.

En grundbult i lydnadsträningen är att skaffa sig ett ”träningsläge” Träningsläge betyder att hunden är intresserad, bjuder på beteenden och tål konkurrens från sådant som lockar runt omkring.Tillexempel andra hundar, människor, lukter mm. Det innebär också att hunden lärt sig hur den ska uppträda för att få tillgång till förarens skatter. Helt enkelt om att ha goda förutsättningar för att träningen ska ge maximalt resultat.

Den stora fördelen med att ha ett bra träningsläge är att inte behöva arbeta för hundens uppmärksamhet utan att inlärningen och träningen blir fokuserad på just inlärning och träning.

Dessa övningar är tänkta som en grund för tävlingslydnaden, när det gäller den lydnad som behövs i det vardagliga livet så är det högst troligt att det inte räcker att enbart arbeta med hundens vilja, det kan vara ett mål, men för din egen och framförallt hundens säkerhet så är det viktigt att man har ett fungerande stoppkommando. Om hunden är van att den får springa till människor och hundar på eget initiativ så får man lägga ner mycket tid på just den typen av träning som beskrivs i övningarna nedan.

Skapa ett bra träningsläge

Börja med att bara gå ut och lek med hunden, prova olika lekvarianter och försök fundera ut vilken som din hund gillar bäst. Om hunden inte vill leka försök att träna fram hundens lekintresse. Det fungerar naturligtvis med att leka med mat också.

Men det är lättare att variera leken med föremål och det får oss ofta mer värdefulla ur hundens synvinkel. Om du enbart använder matbelöningar så försök att skapa lekar och ritualer även runt dessa. Var noga med att hunden tycker att leken är riktigt kul, undvik fällan att du blir väldigt aktiv och hunden för passiv. Hur vet man att hunden gillar det man gör då? Kolla på hundens kroppsspråk, svans, öron, hållning mm. Men det som mest visar om hunden gillar det man gör är hur intresserad den är av att försöka starta upp leken när du avbryter den. Stoppa undan leksaken eller maten och gå snabbt iväg åt ett annat håll utan att göra hunden uppmärksam på att du går. Följer hunden dig så startar du direkt upp med lek, knallar den iväg och gör något annat så väntar du lite men ropar inte eller på något annat sätt försöker göra hunden uppmärksam. Kommer hunden så leker ni, men dröjer det för länge innan hunden kommer, gå lugnt fram och koppla hunden, knyt upp den ett tag och låt den sitta ett tag och ha lite tråkigt.

Gå fram och släpp loss hunden och knalla sedan igen snabbt därifrån, det är mycket viktigt att det är hunden som ska ta initiativet att komma. Om du ropar på hunden så försvinner själva vitsen med övningen. Tanken är att hunden ska lära sig att det ger bra utdelning på att vara uppmärksam på dig och det ansvaret måste den själv ta hand om. Det är ett vanligt förekommande problem i lydnadsträning att hunden är ouppmärksam och att föraren alltid tar kontakt och sätter hunden i arbete. Det kan leda till att hunden lär sig att vara ouppmärksam om den inte får order om något annat. I tävlingssammanhang så blir det lätt en negativ belastning då föraren inte har samma chans att påverka hunden. Hunden blir van att du talar om att den ska vara uppmärksam och när du inte har så stora möjligheter att göra det finns en risk att tävlingsutförandet havererar. En ytterligare nackdel är att hundens lyhördhet lätt minskar om man använder mycket röst och kropp i syfte att öka hundens uppmärksamhet.

Med denna träning lär sig hunden att söka sig mot dig och be om att få leka. Målet är att så fort du kopplar loss hunden på planen så ska han följa dig och ställa frågan: Ska vi göra nåt?

Träna korta och intensiva pass till en början. Tiden det tar innan hunden söker upp dig kan du vara tolerant med i början, i takt med träningen så höjs kriteriet. Därför att vi ska lära hunden att den själv måste vara på alerten för att få vara med. När intresset för föraren är så pass stort att hunden kommer fram och uppmanar till aktivitet har vi fått en grund för ett bra träningsläge.

Heta hundar och ljudliga hundar

För hundar med mycket temperament bör man vara noggrann med att i sin träning av träningsläge se till att hunden kommer in med rätt attityd för att få leka. Är hunden väldigt uppe i varv eller ljudlig när den kommer in så vänder man bara lugnt och går därifrån. När hunden uppträder runt dig som du önskar så får den tillgång till dig och leken. Om hunden lärt sig att vara uppvarvad i träningen så brukar övningen i början leda till att hunden blir etter värre. Men med lugn och envishet så går det att förklara för hunden hur den ska uppträda för att det ska bli utdelning. Precis som med att bibehålla engagemanget krävs att man är konsekvent med att bara låta hunden arbeta i den sinnesstämning som man vill ha den i.

För denna typ av hundar så är det ofta lämpligt att ge utdelning för fokusering i första hand och aktivitet i andra hand.

Störning

Nästa steg är att träna på övningen med störning. Vanligast är att man använder människor och hundar. Var noga med vilka du väljer ut för att övningarna ska bli lyckade.

Börja med planerade störningar, tillexempel att du ber någon att komma och gå i närheten av dig. Om hunden sticker dit, låt personen ta hunden i halsbandet och hålla den kvar en liten stund. Lugnt och utan att visa hunden någon uppmärksamhet. Är hunden det allra minsta osäker i sin relation till människor så ska man inte ta den i halsbandet utan bara vänta att den kommer tillbaka. Tar det för lång tid så kopplar föraren upp den och låter den sitta bunden en tid. Tanken med träningen är att hunden ska tycka att du är det absolut roligaste som finns inom sjumilsavstånd. Hunden ska också få en möjlighet att välja att göra andra saker men vår uppgift är att se till att det som hunden väljer ger olika slags konsekvenser. Alltså superkul hos dig - tråkigt runt omkring. Om hunden går iväg av ointresse eller blir intresserad av en störning så kan man säga nej till hunden och få den att avbryta på detta sätt. Men det är inte förbud som vi är ute efter här utan hundens egen vilja. Därför låter vi den gå iväg för att försöka lära den var det är roligast att vara. Det man kan göra är att retas lite med hunden om den blir bortlurad av störningen genom att leka själv en stund utan att hunden får vara med. Vänta sedan en kort stund innan du släpper hunden- väljer den dig- superbingo väljer den störningen så upprepas samma procedur. För att träningen ska bli givande så bör hunden både lyckas och bli lurad. Om den inte blir lurad alls så är kanske störningen för lätt och om den hela tiden går ifrån så kanske ribban ligger lite för högt. Spelet som uppstår när hunden lärt sig vad övningarna går ut på kan man sedan lätt föra över även på oplanerade störningar. Tappar hunden fokus så retas man med den och talar om att han blev lurad och missar sin chans till belöning. Provar igen och ger bra utdelning om hunden klarar störningen.

Lägg på Störningarna gradvis och ta hänsyn till vilken hund du har. Träningen ska utveckla hunden utan att på något sett sätta press på den. Viktigt att tänka på speciellt vid störningsträning med hund om du har en hund som på något vis har problem med andra hundar. I sådana fall ska du fundera igenom övningarna mycket noggrant och vara mycket uppmärksam på din hunds reaktioner. Givetvis gäller det ha en plan för hur vi ska belöna och hur vi ska agera om hunden springer till den störande hunden. Lite äldre, snälla hundar som inte är så jätteintresserade av att leka är idealet när man tränar störning med hund.

Med denna typ av träning får man en hund som vänder sig mot föraren vid störning. Istället för att vända sig ifrån. Det ger en jättevinst vid lydnadsträning. Min egen reflektion är att hundar som lärt sig hantera störning blir betydligt mindre störningskänsliga. I synnerhet om man lär dem att de som intresserar faktiskt inte är förbjuden frukt. Utan en del av ett pågående spel. Där det gäller för hunden att ha koll på sin egen spelhalva för att vara med i matchen.

Från träningsläge till träning

I leken så lägger man in små pass med träning, ett ögonkast som belönas eller egentligen vad som helst till att börja med. Man lär helt enkelt hunden att dennes aktiviteter runt föraren leder till förarens engagemang. Den bästa effekten, enligt min åsikt, får man genom att fånga upp spontana beteenden. När träningen fortskrider så blir det mer träning och mindre lek, men idealet är att hunden aldrig ska uppfatta att träningen inte är något annat än en väldigt kul lek. Är man dessutom konsekvent med att hunden ska vara engagerad och fokuserad för att få vara med och träna så kan man upprätthålla ett bra träningsläge. Det hänger mycket på dig som förare att alltid vara uppmärksam på hur hunden arbetar under passen. Lågt engagemang eller hetsigt uppträdande förebygger du bäst genom att fånga upp små tendenser. Då har du små saker att rätta till jämfört med om du låter hunden gå för långt åt det ena eller andra hållet.

I takt med att hunden lär sig olika delmoment så lägger jag in störningsövningar även i dessa, i synnerhet i de moment där jag vill utveckla hundens stadga. Det är ofta en fördel att göra det relativt tidigt i träningen. Då blir störningarna en ännu mer naturlig del av träningen.

Lycka till och hoppas att du kan hitta ett bra träningsläge för din hund – jag kan lova att lydnadsträningen blir så mycket skojigare då.

Författare: Maria Hagström